Vad är EULA och hur man ingår ett avtal

EULA

Inom IT-världen kryllar det av användarlicensavtal, så kallade EULA (End User License Agreement).

En EULA är villkor man godkänner för att använda en produkt. Ofta rör det sig om att godkänna en stor mängd text som man inte hinner läsa innan man får tillgång till tjänsten så att man inte kan göra någon avvägning om villkoren var rimliga för den tjänsten.

Av alla appar som laddas ner till mobiltelefoner så avinstalleras 25% efter första körningen. Det kanske är ett tecken på att programmet inte var värt villkoren. Antagligen var programmet mindre värt än lagringsytan den tog i anspråk.

Vad anförtror du din bank? - Spyware bland bank-appar

Din bank ser dig
DN skrev i artikeln Banker kan dammsuga telefoner på data – ska granskas, att Datainspektionen ska granska bankernas appar som vill ha lite väl stort förtroende av sina användare.

Jag gjorde ett enkelt test genom att läsa bank-apparnas beskrivningar på Android Market.

Handelsbankens app vill jag varna för som spy ware. Även Nordeas app verkar misstänkt.

Bankdroid fungerar i alla lägen.

Med en stor plånbok kan även du bli Storebror

2011-12-08 la Wikileaks ut "Spy files". Det finns en lista med videofilmer som beskriver säkerhetshot, eller om man vänder på det, inspiration till olika angrepp.

Det är intressant hur utrustning (usb-minnen med trojaner) för att bryta sig in i datorer och mobiltelefoner säljs som produkter på en öppen marknad. Produkterna hjälper inte bara till att bryta sig in utan de planterar även övervakningsprogram som skickar ut information som effektivt kan sammanställas med monitoreringsprogram.

Har du en tillräckligt stor plånbok så kan du bli Storebror.

Det tråkiga med den här utvecklingen är inte bara att man kränker människors integritet utan att man oftast använder tekniken för att stjäla värdefull information. Men man gör ju allt för ett nobelt högre syfte - Kampen mot terrorism. När ska det argumentet tappa sin status?

Den sociala webben är död - leve den sociala webben

Den sociala webbens storhetstid är ännu inte riktigt över, men toppen har passerat eller passerar inom en nära framtid. Det sociala för det socialas skull är inte lika lockande, speciellt när sociala medier är fulla med marknadsförare som inte vill lära känna oss utan bara tuta i oss deras budskap.

Den sociala kraften på Internet har fantastiskt potential. Wikipedia är ett bra exempel på hur människor med gemensamt kunnande kan konkurrera ut alla världens lexikon. De kan gemensamt bidra till ett lexikon som är bättre än något som nägonsin kan framställas av en leverantör för pengar.

Samhället formar sig själv

Det fascinerande med biologi är att livet alltid tar sig fram, även när man till synes rycker undan förutsättningarna för det.

Jag tror att samma naturlag gör att människorna i ett samhälle når en kollektivt strävan, även när man till synes rycker undan förutsättningarna för dem.

Vad menar jag nu?
Debatten om piratkopiering har nästan ebbat ut. Folk i allmänhet har tröttnat, allt som kan sägas har blivit sagt. Men har folk slutat piratkopiera? Nej, naturligtvis inte. Nicklas Lundblad beskriver på ett bra sätt i ett blog-inlägg hur piratkoieringen uppstod, och blev folklig. Det uppstod väl långt tidigare, med den blev folklig när årets julklapp var mp3-spelaren samtidigt som det inte fanns lagliga sätt att köpa mp3-filer.

Förvaltningschefers dåliga affärsmodeller förstör nyttokalkyler



Nu har det äntligen gått upp för mig varför kommuner argumenterar för att det är billigare med en iPad än pappersutskrifter när jag inte kommer fram till samma kostnad på långa vägar. Kommunernas serviceförvaltning har diktat upp en kopierings-/tryckerikostnad och interndebiterar överpriser.

Inom företag "nycklar" man oftast bara ut kostnaderna på resultatenheterna. Detta kan förklaras som att företaget tar ut en skattesats på intäkterna för varje resultatenhet.
Kommuner bör göra saker på det sätt de kan bäst, genom att beskatta, inte genom att försöka uppfinna interna affärsmodeller.

Besparing av interna pengar ger inte nödvändigtvis en verklig kostnadsbesparing.

I upphandlingar väljer man billiga leverantörer - ändå förväntar man sig annat

Tietos datacenter är nere sedan ett par dagar. På TV-nyheterna rapporteras om Apoteket AB som måste ta till särskilda rutiner när stödsystemen är nere. Bland annat Bilprovningen, Nacka kommun, Vetenskapsrådet och SBABs system har påverkats. Stockholms stad har mycket hos Tietom som inte sköts av Volvo IT, men ekonomi och lönesystemen är nere.

Naturligtvis har all denna IT-kapacitet upphandlats via offentliga upphandlingar. Tieto har vunnit alla upphandlingar för att de är billigast. De är därmed inte sämre än Logica eller HP, men mycket av samhällets IT-funktioner blir centraliserade i några få datahallar.

Genom att centralisera många system i få datahallar han man få vissa storskalefördelar pga genemsam kylning, strömförsörjning och reservkraft. Blir leveransen billigare så kan de erbjuda ännu bättre priser och vinna ännu fler offentliga upphanglingar. Anar du vart min argumentation barkar?

Sämre deltagande i kommunala beslut med läsplatta

"Behöver kommunalråd verkligen pekplattor?" frågar Mats Glaad i en krönika på IDG. Han fortsätter: "Han kunde lika gärna ha fått en Nintendo Wii av sin arbetsgivare."

Jag är väldigt skeptisk till att kommuner köper in pekplattor till sina förtroendevalda, av följande anledningar:

• Det går inte att motivera det miljömässigt. Jag har inte sett något försök till det, men hört orden "sen är det ju bra för miljön" många gånger. Om du inte kan bevisa att det gör miljönytta, så säg inte att det gör det.
• Jag tror att det är svårt att räkna hem investeringen. De kalkyler där man påvisat ett ekonomiskt gynnsamt business case kring pekplattor så har man kört ut handlingarna med taxi (istället för att låta dem åka i kommunens egna fordon) eller så har man räknat med att en tjänsteman inte kan göra nytta medan utskrifterna görs. Av någon anledning måste han sitta och titta på skrivaren. Jag inser att en pekplatta blir en besparing i dessa fall, men det hade blivit en ännu större besparing om man kört ut handlingar med kommunens befintliga fordon (eller som post) och inte betalat en tjänsteman för att titta på skrivaren medan den skriver ut.
• Mitt tredje och starkaste argument ska jag inte spela ut fullt ut. Frågan rör i alla fall användarnas förmåga att läsa en stor informationsmängd med yttranden från flera parter. Dessutom möjligheten att notera synpunkter frå partimedlemmar, allmänhet och samarbetspartier. Dessa faktorer med en pekplatta i handen på en kommunpolitiker som enda verktyg minskar inte direkt allmänhetens politikerförakt.

Det här klassiska klippet illustrerar min tredje punkt:

Jag tror tyvärr att om man mailar en PDF till en läsplatta istället för att dela ut pappershandlingar, så kommer besluten att bli sämre vad gäller de förtroendevaldas deltagande i besluten på ett medvetet plan.

Är jag nazist om en vän till mig på Facebook är nazist?

Idag skrev Svenska Dagbladet och många andra tidningar om IKEA-chefen som fått sparken då han varit vän med nazister på Facebook och även uttalat nazistiska sympatier via Facebook.
Jag ifrågasätter inte IKEAs agerande, men blir i alla fall nyfiken på vad som krävs för en "Guild by association" via Facebook.

Iranska motståndsmän kartläggs via Facebook. Många torteras för att lämna ut sin Facebook-inloggning.

Ander Behring Breiviks Facebook-vänner granskades av säkerhetspolis. Jag undrar hur mycket ansvar jag måste ta för mina vänner på Facebook. I ärlighetens namn kan jag inte garantera att ingen av mina Facebook-vänner är nazister, kriminella eller terrorister. Hur farligt är det att ha dem som vänner? Borde jag ta bort dem från min vänlista? Associations-aspekten tycker jag är farligast med övervakningssamhället.

Bevara friheten på nätet

Lynn St Amour uppmanar besökarna på Internetdagarna att värna om friheten på nätet. En av hotbilderna är att länder censurerar bort olika domännamn så att de inte ska vara tillgängliga inom det landet. Antalet länder där domäner censureras (blockeras) har på några år stigit från 4 till 44 st. I regel är det diktaturer som blockerar demokratiska influenser, men risken är att även demokratier börjar censurera Internet under förevändningen att det är för att bekämpa terrorism.

Expressen har varit i blåsväder både en och två gånger vad gäller att ta ansvar för sina läsares komentarer. Föga förvånande skulle de gärna avsäga sig det ansvaret. De värnar yttrandefriheten på nätet. Jag kan förstå att en nättidning vill engagera sin läsargrupp och låter dem komma till tals, samtidigt som man inte har resurser till att granska alla kommentarer så att det inte förekommer kränkningar, våldsskildringar eller upphovsrättsbrott i dem.