Kommer AI att utrota mänskligheten?

Kommer artificiell intelligens att bli ett hot och ta makten över människorna? Sannolikt inte. Det finns betydligt större hot mot mänskligheten. Många framstående experter ser AI som ett hot. Hur kan det inte vara ett hot? Mördarmaskiner konstruerade av människor är ett betydligt större hot.

Intelligenta hissar hissar kommer inte att börja skriva haiku-dikter, än mindre kommer de att komma över missilavfyrningskoder och förinta mänskligheten.
Intelligenta maskiner som vinner Jeopardy eller ett parti Go löper inte den största risken att utveckla aggressiva beteenden mot mänskligheten. Dumma maskiner, som programmerats enbart för att döda människor, har en större risk att hamna bortom människors kontroll och löpa amok och döda urskiljningslöst.

Människor har alltid varit dåliga på att döda andra människor. 1-2% av människorna klarar av att döda en medmänniska. Försvarsbranschen har kämpat med att få upp den siffran till runt 50% under andra världskriget och runt 85% enligt amerikanska armén under Vietnamkriget. När man ökar andelen av soldater som dödar så ökar man även andelen traumatiserade veteraner.

Det kan tyckas vara ett enkelt beslut att ersätta mänskliga soldater med maskiner.

I filmen War games från 1983 datoriserades missilavfyrningen eftersom så stor andel soldater inte lydde när de beordrades att avfyra kärnvapenmissiler. 

Idag finns flera tillverkare av autonoma vapen, datorer som är programmerade att döda människor. Problemen med autonoma vapen är många. De kan hamna i fel miljö. De kan aktiveras av misstag. Ett offer kan ofrivilligt hamna i fel miljö. Vem bär ansvaret för deras handlingar?

Föreningen Campaign to Stop Killer Robots verkar för att autonoma vapen ska förbjudas likt biologiska och kemiska vapen av FN.

Att försvarslobbyn vinner gehör och får ersätta mänskliga soldater med dumma mördar maskiner är en betydligt större risk för mänskligheten än en generell artificiell intelligens.

Kan robotar ha mänskliga rättigheter?

Den 26:e oktober 2017 fick den första artificiella intelligensen medborgarskap. De skedde som ett marknadsjippo i Saudiarabien under en tredagars konferens för investerare inom IT.

Två stora protestvågor följde händelsen på Twitter. Först rasade feministerna, eftersom biologiska kvinnor måste ha förmyndare i Saudiarabien, medan robotkvinnan Sophia inte behövde det.
Därefter uppstod en slags rasistisk storm där man ställde människor mot maskiner. Det var fel att ge roboten medborgarskap då många människor nekats medborgarskap. (Inte helt logiskt resonemang mot medborgarskap för artificiella människor, eftersom medborgarskap inte kan ta slut.)

LÅT INTE USA:S REGERING HACKA VÅRA DATORER – STOPPA FÖRÄNDRINGARNA AV ARTIKEL 41

USA:s regering vill använda sig av ett svårbegripligt tillvägagångssätt – de vill nämligen göra förändringar i en federal lag mer känd som artikel 41 (rule 41) – för att radikalt utöka deras rättighet till hackning. Förändringarna av artikel 41 skulle göra det enklare för dem att ta sig in i datorer, komma över data och fjärrövervaka. De här förändringarna kan påverka alla som använder datorer med Internetåtkomst världen över. Förändringarna påverkar dock personer som använder tekniker för att skydda sin integritet, t.ex. Tor och VPN-tjänster, oproportionerligt mycket. USA:s kongress har till 1 december på sig att stoppa förändringarna från att träda i kraft. Vi måste göra våra röster hörda. Dela det här inlägget med dina vänner och på din blogg. Öka medvetenheten om förändringarna av artikel 41!

Vad är artikel 41 och hur påverkar det dig som bor utanför USA?

Artikel 41 ger fredsdomare befogenhet att utfärda order om husrannsakan och beslagtagande till brottsbekämpande myndigheter. Rätten begränsas dock av en viktig faktor: myndigheterna måste erhålla tillstånd av en domare i den jurisdiktion som de vill utföra husrannsakan i, förutom vid särskilda omständigheter. Förändringarna av artikel 41 skulle urvattna den begränsningen och ge myndigheterna rätten att söka tillstånd i en jurisdiktion för att ta sig in i datorer som finn i en annan jurisdiktion. Förändringarna skulle gälla:

1. Då någon använder sig av ”tekniska medel” för att dölja sin dators position; eller
2. Vid utredningar av botnet där angripna datorer finns i 5 eller fler distrikt.

50 organisationer – inklusive allmänna intressegrupper, utvecklare av sekretessverktyg och Internetföretag – har enat stått upp mot förändringarna av artikel 41. Gå in på noglobalwarrants.org för att delta i de globala ansträngningarna för att upphäva de föreslagna förändringarna av artikel 41. Även om noglobalwarrants.org fokuserar på medborgare i USA genom att uppmuntra dem att kontakta sina representanter i kongressen är det viktigt att internationellt öka medvetenheten om denna artikel eftersom USA:s regering också kommer ha möjlighet att hacka globala användare som använder en VPN-tjänst eller Tors webbläsare. Det är därför vi har översatt den ursprungliga ”uppmaningen till handling” till 26 språk och anstränger oss för att dela den världen över.

Vad är problemet med förändringarna av artikel 41?

Förändringarna kan drastiskt komma att öka antalet brottsbekämpande tjänstemän som hackar sig in i datorer. Det beror på att förändringarna skulle ge nästan samtliga fredsdomare i landet befogenhet att utfärda sådana tillstånd. Brottsbekämpande myndigheter kan använda sig av så kallad forum shopping för att hitta de mest åtalsvänliga eller minst tekniskt avancerade fredsdomarna för att skriva under sådana kritiska tillstånd.

Genom förändringarna kan domare i nästan samtliga USA:s distrikt bevilja brottsbekämpande myndigheter att externt söka igenom eller hacka sig in i användares datorer, trots att sekretessverktyg döljer datorns position. Detta innebär att de som är alla mest bekymrade över sin integritet på ett oproportionerligt sätt kommer att påverkas av dessa förändringar.

I många fall kommer fredsdomare troligtvis omedvetet skriva under tillstånd som ger rätten att söka igenom datorer världen över, alltså inte bara i USA, oavsett andra länders lagstiftning.

Förändringarna uppmuntrar även brottsbekämpande myndigheter att ansöka om ett enda tillstånd för att externt söka igenom tusentals datorer. Detta bryter mot bestämmelserna i fjärde tillägget till USA:s konstitution och globala mänskliga rättigheter.

Hackning – att i hemlighet ta sig in i datorer, kopiera data, radera data eller exekvera en kod – kan leda till allvarliga konsekvenser för användare och deras enheter. En statstjänsteman skulle faktiskt kunna orsaka mer skada på datorer som tillhör oskyldiga under en botnetutredning än det faktiskt infekterade datornätverket, vilket är vad botnet betyder. Om kongressen någonsin skulle ta det extrema steget att bevilja myndigheterna att utföra hackning måste de tillfällen som hackning tillåts begränsas kraftigt och användarnas skydd måste vara förenligt med USA:s konstitution samt internationell lag.

Om USA:s kongress inte agerar kan dessa förändringar träda i kraft 1 december 2016.Det är därför vi måste göra våra röster hörda och förkasta den ändrade lagen. Dela det här inlägget på sociala medier och på din blogg.

Vad är EULA och hur man ingår ett avtal

EULA

Inom IT-världen kryllar det av användarlicensavtal, så kallade EULA (End User License Agreement).

En EULA är villkor man godkänner för att använda en produkt. Ofta rör det sig om att godkänna en stor mängd text som man inte hinner läsa innan man får tillgång till tjänsten så att man inte kan göra någon avvägning om villkoren var rimliga för den tjänsten.

Av alla appar som laddas ner till mobiltelefoner så avinstalleras 25% efter första körningen. Det kanske är ett tecken på att programmet inte var värt villkoren. Antagligen var programmet mindre värt än lagringsytan den tog i anspråk.

Vad anförtror du din bank? - Spyware bland bank-appar

Din bank ser dig
DN skrev i artikeln Banker kan dammsuga telefoner på data – ska granskas, att Datainspektionen ska granska bankernas appar som vill ha lite väl stort förtroende av sina användare.

Jag gjorde ett enkelt test genom att läsa bank-apparnas beskrivningar på Android Market.

Handelsbankens app vill jag varna för som spy ware. Även Nordeas app verkar misstänkt.

Bankdroid fungerar i alla lägen.

Med en stor plånbok kan även du bli Storebror

2011-12-08 la Wikileaks ut "Spy files". Det finns en lista med videofilmer som beskriver säkerhetshot, eller om man vänder på det, inspiration till olika angrepp.

Det är intressant hur utrustning (usb-minnen med trojaner) för att bryta sig in i datorer och mobiltelefoner säljs som produkter på en öppen marknad. Produkterna hjälper inte bara till att bryta sig in utan de planterar även övervakningsprogram som skickar ut information som effektivt kan sammanställas med monitoreringsprogram.

Har du en tillräckligt stor plånbok så kan du bli Storebror.

Det tråkiga med den här utvecklingen är inte bara att man kränker människors integritet utan att man oftast använder tekniken för att stjäla värdefull information. Men man gör ju allt för ett nobelt högre syfte - Kampen mot terrorism. När ska det argumentet tappa sin status?

Den sociala webben är död - leve den sociala webben

Den sociala webbens storhetstid är ännu inte riktigt över, men toppen har passerat eller passerar inom en nära framtid. Det sociala för det socialas skull är inte lika lockande, speciellt när sociala medier är fulla med marknadsförare som inte vill lära känna oss utan bara tuta i oss deras budskap.

Den sociala kraften på Internet har fantastiskt potential. Wikipedia är ett bra exempel på hur människor med gemensamt kunnande kan konkurrera ut alla världens lexikon. De kan gemensamt bidra till ett lexikon som är bättre än något som nägonsin kan framställas av en leverantör för pengar.

Samhället formar sig själv

Det fascinerande med biologi är att livet alltid tar sig fram, även när man till synes rycker undan förutsättningarna för det.

Jag tror att samma naturlag gör att människorna i ett samhälle når en kollektivt strävan, även när man till synes rycker undan förutsättningarna för dem.

Vad menar jag nu?
Debatten om piratkopiering har nästan ebbat ut. Folk i allmänhet har tröttnat, allt som kan sägas har blivit sagt. Men har folk slutat piratkopiera? Nej, naturligtvis inte. Nicklas Lundblad beskriver på ett bra sätt i ett blog-inlägg hur piratkoieringen uppstod, och blev folklig. Det uppstod väl långt tidigare, med den blev folklig när årets julklapp var mp3-spelaren samtidigt som det inte fanns lagliga sätt att köpa mp3-filer.

Förvaltningschefers dåliga affärsmodeller förstör nyttokalkyler



Nu har det äntligen gått upp för mig varför kommuner argumenterar för att det är billigare med en iPad än pappersutskrifter när jag inte kommer fram till samma kostnad på långa vägar. Kommunernas serviceförvaltning har diktat upp en kopierings-/tryckerikostnad och interndebiterar överpriser.

Inom företag "nycklar" man oftast bara ut kostnaderna på resultatenheterna. Detta kan förklaras som att företaget tar ut en skattesats på intäkterna för varje resultatenhet.
Kommuner bör göra saker på det sätt de kan bäst, genom att beskatta, inte genom att försöka uppfinna interna affärsmodeller.

Besparing av interna pengar ger inte nödvändigtvis en verklig kostnadsbesparing.

I upphandlingar väljer man billiga leverantörer - ändå förväntar man sig annat

Tietos datacenter är nere sedan ett par dagar. På TV-nyheterna rapporteras om Apoteket AB som måste ta till särskilda rutiner när stödsystemen är nere. Bland annat Bilprovningen, Nacka kommun, Vetenskapsrådet och SBABs system har påverkats. Stockholms stad har mycket hos Tietom som inte sköts av Volvo IT, men ekonomi och lönesystemen är nere.

Naturligtvis har all denna IT-kapacitet upphandlats via offentliga upphandlingar. Tieto har vunnit alla upphandlingar för att de är billigast. De är därmed inte sämre än Logica eller HP, men mycket av samhällets IT-funktioner blir centraliserade i några få datahallar.

Genom att centralisera många system i få datahallar han man få vissa storskalefördelar pga genemsam kylning, strömförsörjning och reservkraft. Blir leveransen billigare så kan de erbjuda ännu bättre priser och vinna ännu fler offentliga upphanglingar. Anar du vart min argumentation barkar?