Sämre deltagande i kommunala beslut med läsplatta

"Behöver kommunalråd verkligen pekplattor?" frågar Mats Glaad i en krönika på IDG. Han fortsätter: "Han kunde lika gärna ha fått en Nintendo Wii av sin arbetsgivare."

Jag är väldigt skeptisk till att kommuner köper in pekplattor till sina förtroendevalda, av följande anledningar:

• Det går inte att motivera det miljömässigt. Jag har inte sett något försök till det, men hört orden "sen är det ju bra för miljön" många gånger. Om du inte kan bevisa att det gör miljönytta, så säg inte att det gör det.
• Jag tror att det är svårt att räkna hem investeringen. De kalkyler där man påvisat ett ekonomiskt gynnsamt business case kring pekplattor så har man kört ut handlingarna med taxi (istället för att låta dem åka i kommunens egna fordon) eller så har man räknat med att en tjänsteman inte kan göra nytta medan utskrifterna görs. Av någon anledning måste han sitta och titta på skrivaren. Jag inser att en pekplatta blir en besparing i dessa fall, men det hade blivit en ännu större besparing om man kört ut handlingar med kommunens befintliga fordon (eller som post) och inte betalat en tjänsteman för att titta på skrivaren medan den skriver ut.
• Mitt tredje och starkaste argument ska jag inte spela ut fullt ut. Frågan rör i alla fall användarnas förmåga att läsa en stor informationsmängd med yttranden från flera parter. Dessutom möjligheten att notera synpunkter frå partimedlemmar, allmänhet och samarbetspartier. Dessa faktorer med en pekplatta i handen på en kommunpolitiker som enda verktyg minskar inte direkt allmänhetens politikerförakt.

Det här klassiska klippet illustrerar min tredje punkt:

Jag tror tyvärr att om man mailar en PDF till en läsplatta istället för att dela ut pappershandlingar, så kommer besluten att bli sämre vad gäller de förtroendevaldas deltagande i besluten på ett medvetet plan.