Bevara friheten på nätet

Lynn St Amour uppmanar besökarna på Internetdagarna att värna om friheten på nätet. En av hotbilderna är att länder censurerar bort olika domännamn så att de inte ska vara tillgängliga inom det landet. Antalet länder där domäner censureras (blockeras) har på några år stigit från 4 till 44 st. I regel är det diktaturer som blockerar demokratiska influenser, men risken är att även demokratier börjar censurera Internet under förevändningen att det är för att bekämpa terrorism.

Expressen har varit i blåsväder både en och två gånger vad gäller att ta ansvar för sina läsares komentarer. Föga förvånande skulle de gärna avsäga sig det ansvaret. De värnar yttrandefriheten på nätet. Jag kan förstå att en nättidning vill engagera sin läsargrupp och låter dem komma till tals, samtidigt som man inte har resurser till att granska alla kommentarer så att det inte förekommer kränkningar, våldsskildringar eller upphovsrättsbrott i dem.
Patrik Söderlund uppmuntrar i ett blog-inlägg att lägga en röst på Piratpartiet då det är det enda som kan rädda vår frihet. Jag har en förhoppning om att alla partier kan ändra inställning i den här frågan. Miljöpartiets IT-populism skrämmer mig dock mer än något annat. Partiets representanter motionerar om öppen källkod fast de inte har en susning om vad det medför, och inte minst vill de köpa massvis med hemelektronik till alla politiker i tron att det ska minska koldioxidutsläppen. Min tilltro till miljöpartiets förståelse för ny teknik är väldigt låg.

De enda som aktivt motarbetar friheten på nätet i Sverige är Netopia, de har ingen beskrivning om vilka som står bakom sajten, men det verkar vara någon icke-demokratisk politisk organisation som är finansierad av film och musikbranschen. I sin argumentation försöker de tona ner Internet betydelse vad gäller utvecklingen i Egypten. Internet kommer aldrig att göra revolution, precis som att kvällstidningar inte gör revolution. Människor kan göra revolution om de har möjligheten att organisera sig. Till detta behövs fria medier, som exempelvis Internet.

Sverige är ett väldigt viktigt land. Naturligtvis är Sverige centralt för alla svenskar, men Sverige utgör också ett viktigt nav för i första hand världens Syrianer. Från Sverige sänds internationell Syriansk TV till ett folk som saknar land, stat och rättigheter. I Sverige finns även kurder, iranier och en mängd exil-politiker engagerade för olika minoriteter som får en plattform på Internet från Sverige som de antagligen inte hade fått det i sina respektive hemländer. Bilden av Sverige som ett land som bidrar till respekten för de mänskliga rättigheterna genom att vara ett globalt centrum för yttrandefrihet och demokrati bör bevaras. Jag är stolt över att leva i landet där folk väljer att producera politiskt känslig musik, TV och skrifter som inte får produceras i upphovsmännens hemländer.

Jag tror att Sverige har allt att vinna på att bli världsbäst på yttrandefrihet.