2011-09-29

Arbetsmiljön ställer krav på mobilitet

Sedan efterkrigstiden har de svenska arbetsplatserna möblerats om. Inte bara möblerats om utan även väggarna har åkt ut i försöket att öppna upp för kommunikation mellan medarbetarna och över avdelningsgränser. Arbetsrummen finns bara kvar för höga chefer (så att medarbetarna ska kunna skämta om dem i fred) och på vissa myndigheter som omsluts av en tidskapsel som konserverar och skyddar verksamheten mot yttre påverkan.

Kontorslandskap
De svenska arbetsplatserna har omvandlats till kontorslandskap. Rummet är ett öppet hav av medarbetare som sprattlar runt i den administrativa vardagen. Särskilda ytor har skapats för spontana möten, kring kaffeautomaten, postfacken, skrivaren eller utanför toaletterna. På det sätter tvingas alla vandra runt i landskapet och möta varandra. Dessutom är det kostnadseffektivt!

Septembernumret av Harvard Business Review innehåller en artikel med rubriken Vision Statement: High-Performance Office Space. Där tar man fasta på att inredningen har effekt på effektivitet genom att vara inspirerande, uppmuntra till spontana möten och genom att erbjuda en arbetsmiljö med färre avbrott.

Christina Bodin Danielssons avhandling i arkitektur på KTH med den svenska titeln KONTORSARBETE—en explorativ studie om sambandet mellan det arkitektoniska rummet och arbetstillfredsställelse, hälsa och välbefinnande, har också belyst sambanden mellan fysisk kontorsmiljö och upplevd arbetsmiljö.

Jason Fried, skaparen av samarbetsverktyget Basecamp, ställer på TED frågan varför kontorsarbete inte ske på kontoret.


Jasons svar är att det är för att man inte får arbetsro på kontoret.

96 Minutes of Daily Interruptions är en Holländsk studie från Technische Universiteit Eindhoven som visar att ingenjörer som arbetar med utveckling bara slutför 73% av sitt dagliga arbete pga drygt 1½ timmes oplanerade avbrott varje dag. Det skrämmande är att aktiviteter med lägre prioritet tenderar att slutföras i större utstreckning än aktiviteter med högre prioritet.

En intressant aspekt av kontorslandskap är att vissa arbetsgivare påbjuder att man inte ska ha fasta platser. Ofta med motiveringar som att detta leder till ökat tvärorganisatoriskt samarbete. En av mina tidigare arbetsgivare, Logica, kallade idén för "Clean desk". Man skulle lämna sitt bord tomt i slutet på dagen så att någon annan kunde sitta på platsen dagen efter. Inget trams med privata familjefoton eller andra privata saker skulle ligga framme och skräpa. Vissa personer upplever att dagen är förstörd om de inte får sitta på "sin plats" i tunnelbanan på mogonen. Hur påverkar det då deras arbetsmiljö när någon tagit "deras" skrivbord på kontoret? Det ingjuter spontant ingen tillfredsställande känsla av att vara behövd och sedd. Torts sådana negativa aspekter är detta vardagsmat även på företag som IBM.

En Italiensk studie med titeln Territorial Behavior in Public Settings påvisar att studenter i en föreläsningssal gärna sätter sig på samma plats eller i närheten av platsen där de tidigare suttit. Studenterna utvecklade band till specifika ytor i något som kan liknas vid ett revirbeteende. Varje student nyttjade mellan 2,4% och 2,7% av den totalt tillgängliga ytan. Av någon anledning känner vi oss inte lockade av och trygga i över 97% av den fysiskt likvärdiga tillgängliga arbetsytan!

Effekt
Jag kan tro att kränkning av våra revir, mikroavbrott och spontana aktiviteter som "uppstår" under arbetsdagen är alla tre stora orsaker till att vi inte är effektiva på kontor. "Jobba hemifrån"-trenden är ett resultat av det. För att vi ska kunna jobba hemifrån ställer vi krav på våra IT-organisationer och IT-leverantörer.

Lösning/Kompensation
Vi löser faktiskt inte de arbetsmiljöproblem som finns. Iställer kompenserar vi för arbetstidsbortfallet genom att jobba igen tiden hemifrån under ett par dagar i veckan. För att det i sin tur ska vara möjligt utan att medarbetarna blir totalt avskärmade från det interna informationsflödet så har nästan alla i ett första steg fått tillgång till intern epost även hemifrån. Olika typer av fjärranslutningar blir vanligare på bredare front. Idag är det inte bara IT och de högsa cheferna som har möjlighet att nå intern information via VPN. Det nu pågående steget är att alla ska få tillgång till intranätet hemifrån. Riktningen för framtiden är att alla medarbetare ska ha precis samma åtkomst till interna system hemifrån som på arbetsplatsen. Naturligtvis på ett säkert sätt.

Hur blir det i framtiden?
Hela den här trenden startade ju för att arbetsgivarna skuffade ihop oss i ett landskap istället för att ge oss arbetsrum. Då kan vi lika gärna gå hela vägen och spara ännu mer golvyta och hyreskostnader genom att jobba ännu mer hemifrån. Nästa problem som uppstår är att vi vill ha betalt och/eller få sänkt skatt för att vi upplåter en del av våra privatbostäder till arbetsgivarens verksamhet. För i ärlighetens namn, hur bra jobbar man på Arlanda Terminal 5, vid poolkanten, eller på ett café?

Det enda som kan stoppa trenden är att vi blir för trångbodda, eller att det introduceras mer bekvämligheter på arbetsplatserna än vad vi har hemma.

Ger det här en ny innerbörd till talesättet "Borta bra, men hemma bäst"?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar