Vad är Open Source och vad är det bra för?

Definition av fria program
Jag har under den senaste perioden lagt ganska mycket tid på att ta reda på vad egentligen Open Source är och vad det är bra för.
Free Software Foundation (FSF) verkar vara den auktoritet som står bakom begreppet och försöker att hålla nere antalet definitioner. Vill man ha en definition av Free Software hos FSF så länkas man till GNU.
GNU definierar "fri mjukvara" på följande sätt:

• Frihet 0: Frihet för alla att använda ett program oavsett syfte
• Frihet 1: Friheten att få insyn i vad programmet gör och ändra det för egna syften (Detta förutsätter tillgång till källkoden)
• Frihet 2: Friheten att distribuera kopior av den ursprungliga versionen av programmet vidare
• Frihet 3: Friheten att distribuera kopior av egna modifierade versioner av programmet vidare

Om alla dessa friheter är uppfyllda så är programmet "fritt". Friheten behöver inte vara gratis.

Reflektion kring friheterna
Frihet 0
Redan friheten för alla att använda ett program kan skrämma en myndighet till att inte vilja bidra. Det betyder att alla stater har samma frihet, oavsett regim eller syn på mänskliga rättigheter. Inga branscher får diskrimineras, oavsett om man sysslar med miljö- och hälsofarlig verksamhet, vapenindustri eller pornografi så har man samma rättigheter och kan inte utestängas. Faktum är att mitt syfte får över huvud taget inte avgränsas oavsett om jag vill bygga ett åsiktsregister i en diktatur, en läroplattform för terrorister eller ett mediabibliotek för pedofiler så ligger tonvikten på att inga syften får diskrimineras.

Frihet 1
Friheten att få insyn i programmet och anpassa det efter behov låter väldigt liberalt och snällt. Det medför även att jag använder något i ett annat syfte än det ursprungliga, livräddande spårningsutrustning använder jag för att leta upp folk och ha ihjäl dem. Eller en säkerhetsfunktion för fjärravstängning kan jag använda i syfte att sabotera.

Frihet 2
Friheten att distribuera ett program vidare medför friheten att ta betalt för det utan att betala licensavgift till den ursprungliga upphovsmannen (eftersom hela konceptet är att ifrågasätta och utmana upphovsrätten).
Det känns lite oetiskt att jag ska sälja något som någon annan gjort.
Vad skulle filmindustrin säga om jag laddade ner en film och började sälja den?

Frihet 3
Friheten att distribuera min version av programmet. Den friheten låter rimlig då jag förhoppningsvis har tillfört ett mervärde.
Här skulle musikindustrin ha åsikter om jag gjorde en film eller ett bildspel till musiken och tog betalt för helheten av mina kunder?

Så långt tycker jag bara att "fria program" verkar en smula oetiska, men jag låter inte etiken stoppa mig.

Copyleft
Intellektuella tillgångar skyddas vanligtvis av Copyright, men här pratar man om Copyleft som en ordlek och motsats. Medan Copyright begränsar nyttjanderätten så är Copyleft snarare plikter som man förbilder sig till i och med nyttjandet.
Exempel på detta är att material med Copyright kan man få använda, på vissa platser där antalet platser kan vara begränsat eller i vissa syften, som för privat bruk eller för sin arbetsgivares syften. Microsoft har exempelvis inga terrorist-licenser och USA har haft samma exportrestriktioner kring krypteringsprogram som kring vapen.
"Fria program" har inte dessa restriktioner men man kan få vissa plikter om man använder ett program.

Public domain
Public domain är immateriella tillgångar som inte har Copyright och inte heller någon Copyleft. Jag förknippar ordet "fri" med sådant som faller inom denna kategori.

Lesser GPL
Genom att distribuera något under GNU Lesser General Public License ger man sina användare alla de fyra friheterna. Man kan behöva betala för att få programmet från början, men enkelt sagt så får man göra precis vad man vill med det. Denna licensform påminner väldigt mycket om Public domain.

GPL
Hoppar man upp ett steg till starkare Copyleft med GNU General Public License så får man genast några plikter på köpet. Den mest centrala plikten är att man alltid måste lägga ut sin fulla källkod (även egna modifieringar) tillgängligt för alla. Den nya produkten "ärver" även licensen och blir GPL för evigt. Rent krasst så kan man ta en rad GPL-kod och bygga vidare på och slutprodukten kan aldrig komma ur licensformen GPL. Användarna kan alltid sälja programmet vidare.

Affero GPL
Licensen med starkast Copyleft är GNU Affero General Public License där man måste distribuera källkoden till alla intresserade även om man inte gör en ny produkt utan bara modifierar programmet och kör det på en server tillgängligt för andra användare.

Smittsamt
Den stora faran med att GPL och A-GPL licenserna "smittar" sina avkommor är exempelvis ett scenario där man utvecklar ett krypteringsprogram som till slut blir så effektfullt att man inte vill ha det i terroristers händer. Det finns då inget bra sätt att stoppa programmet.

Lurig affärsmodell
Ofta är även affärsmodellen kring "fria program" väldigt oklar och osolidarisk, då man måste ta fullt betalt av den första kunden för att sedan distribuera programmet gratis. Det kan liknas vid att den första lyssnaren av en låt står för hela produktionskostnaden.
Eftersom löner ändå måste betalas så blir det att man säljer support till gratisprogram eller som i vissa Linux-fall att man säljer en kartong med ett installationsprogram och en manual och programmet följer med gratis.
Dessa affärsmodeller gör det bara svårare för kunderna att förutse kostnaderna.

Problem med moms-reglerna för företag
De licensformer som kräver motprestation är problematiska för företag. Jag ställde frågan till Skatteverket om företag A kan utveckla ett program som de ger gratis till företag B och C. Företag B och C förvaltar och vidareutvecklar sedan programmet och ger den förbättrade versionen gratis till företag A. Detta påminde om byteshandel tyckte jag.
Skatteverket svarade:

Hej

Om man överlåter en vara eller tjänst i utbyte mot en motprestation är detta en momspliktig omsättning även om motprestationen inte består av kontant ersättning. Beskattningsunderlaget består då av värdet av motprestationen. Momsplikten ska bedömas för varje part för sig. Även företag B och C kan komma anses ha gjort en momspliktig försäljning (av utvecklingsarbetet).

Med vänliga hälsningar
                           (PUL)
Skatteverket

Allstå ska moms betalas på det uppskattade marknadsvärdet av varan som den immateriella tillgången utgör.

Problem för kommuner och annan offentlig verksamhet
Om en kommun låter utveckla ett program inom ett område där en aktör redan har en produkt på marknaden, och kommunen lägger ut sitt program under någon av de fria licenserna, har då inte kommunen missgynnat den leverantör som fanns etablerad på marknaden? Är detta förenligt med kommunallagen?

Det vore spännande att se om politiken kunde sätta ner foten. Eller ska man låta lagstiftning och regelverk förbli otydliga och låta juristerna tolka sig fram till ett prejudikat?