Sämre deltagande i kommunala beslut med läsplatta

"Behöver kommunalråd verkligen pekplattor?" frågar Mats Glaad i en krönika på IDG. Han fortsätter: "Han kunde lika gärna ha fått en Nintendo Wii av sin arbetsgivare."

Jag är väldigt skeptisk till att kommuner köper in pekplattor till sina förtroendevalda, av följande anledningar:

• Det går inte att motivera det miljömässigt. Jag har inte sett något försök till det, men hört orden "sen är det ju bra för miljön" många gånger. Om du inte kan bevisa att det gör miljönytta, så säg inte att det gör det.
• Jag tror att det är svårt att räkna hem investeringen. De kalkyler där man påvisat ett ekonomiskt gynnsamt business case kring pekplattor så har man kört ut handlingarna med taxi (istället för att låta dem åka i kommunens egna fordon) eller så har man räknat med att en tjänsteman inte kan göra nytta medan utskrifterna görs. Av någon anledning måste han sitta och titta på skrivaren. Jag inser att en pekplatta blir en besparing i dessa fall, men det hade blivit en ännu större besparing om man kört ut handlingar med kommunens befintliga fordon (eller som post) och inte betalat en tjänsteman för att titta på skrivaren medan den skriver ut.
• Mitt tredje och starkaste argument ska jag inte spela ut fullt ut. Frågan rör i alla fall användarnas förmåga att läsa en stor informationsmängd med yttranden från flera parter. Dessutom möjligheten att notera synpunkter frå partimedlemmar, allmänhet och samarbetspartier. Dessa faktorer med en pekplatta i handen på en kommunpolitiker som enda verktyg minskar inte direkt allmänhetens politikerförakt.

Det här klassiska klippet illustrerar min tredje punkt:

Jag tror tyvärr att om man mailar en PDF till en läsplatta istället för att dela ut pappershandlingar, så kommer besluten att bli sämre vad gäller de förtroendevaldas deltagande i besluten på ett medvetet plan.

Är jag nazist om en vän till mig på Facebook är nazist?

Idag skrev Svenska Dagbladet och många andra tidningar om IKEA-chefen som fått sparken då han varit vän med nazister på Facebook och även uttalat nazistiska sympatier via Facebook.
Jag ifrågasätter inte IKEAs agerande, men blir i alla fall nyfiken på vad som krävs för en "Guild by association" via Facebook.

Iranska motståndsmän kartläggs via Facebook. Många torteras för att lämna ut sin Facebook-inloggning.

Ander Behring Breiviks Facebook-vänner granskades av säkerhetspolis. Jag undrar hur mycket ansvar jag måste ta för mina vänner på Facebook. I ärlighetens namn kan jag inte garantera att ingen av mina Facebook-vänner är nazister, kriminella eller terrorister. Hur farligt är det att ha dem som vänner? Borde jag ta bort dem från min vänlista? Associations-aspekten tycker jag är farligast med övervakningssamhället.

Bevara friheten på nätet

Lynn St Amour uppmanar besökarna på Internetdagarna att värna om friheten på nätet. En av hotbilderna är att länder censurerar bort olika domännamn så att de inte ska vara tillgängliga inom det landet. Antalet länder där domäner censureras (blockeras) har på några år stigit från 4 till 44 st. I regel är det diktaturer som blockerar demokratiska influenser, men risken är att även demokratier börjar censurera Internet under förevändningen att det är för att bekämpa terrorism.

Expressen har varit i blåsväder både en och två gånger vad gäller att ta ansvar för sina läsares komentarer. Föga förvånande skulle de gärna avsäga sig det ansvaret. De värnar yttrandefriheten på nätet. Jag kan förstå att en nättidning vill engagera sin läsargrupp och låter dem komma till tals, samtidigt som man inte har resurser till att granska alla kommentarer så att det inte förekommer kränkningar, våldsskildringar eller upphovsrättsbrott i dem.

Utveckling ska vara enkelt, men är apputvecklingen för enkel?

Apputvecklingen har fullständigt exploderat de senaste två åren. Det har utvecklats cirka 350.000 appar för iPhone och ungefär lika många för Android sedan 1:a januari 2010. Det betyder att i genomsnitt har 500 appar tillkommit dagligen i både App Store och på Android Market. Gissningsvis finns 99% av apparna för båda plattformerna.

Efterfrågan
Över 2,6 miljarder nerladdningar görs per månad från App Store och Android Market tillsammans. I januari 2012 kommer det sannolikt att laddas ner 10 gånger så många appar som i januari 2010.

Sociala medier och appar är ute, om ett tag

På TED resonerar Roger McNamee under rubriken "Six ways to save the internet" kring teknikutvecklingens framtid.



Det är intressant hur, inte bara Google, utan hela internet devalverar värdet av information. Jag har svårt att tro att det är så enkelt. Gratiskulturen håller inte. Jurister har inte spelat ut sin roll bara för att lagboken finns gratis på nätet. Kokböcker säljer som aldrig förr trots att det finns 1000-tals recept på nätet.

Det är tekniskt svårt att ta betalt på nätet, särskilt små belopp, därför har innehållet blivit som det blivit. Folk är villiga att betala för appar för att det finns en bra meknism och ett mer intressant utbud pga möjligheten att ta betalt.

Tar man betalt för innehåll på ett bra sätt och levererar innehåll med god kvalitet så kommer det att finnas en marknad för innehåll även i framtiden. Musik-, film- och TV-branschen har bara inte insett det...

7 av 10 har kollegor och chefer bland Facebook-vänner

November 2008
Virgin och British Airways avskedar folk pga Facebook-kommentarer

Januari 2010
En barnskötare blir av med jobbet för att han har en PornStar mössa på Facebook

Januari 2011
"En dag kvar av veckan på detta dårhus" skrivet på Facebook fick Volvo att kasta ur bemanningspersonal.

Juni 2011
Chef på Bring hängde ut medarbetare på Facebook för att ha anmält VAB på en klämdag

September 2011
Tre avskedade i Piteå efter att ha hotat sin chef via Facebook

Varför tar dessa nyheter aldrig slut? De förekommer inte bara i Metro och Aftonbladet utan även i DN, SvD, DI och Affärsvärlden.

7 av 10 anställda har sina kollegor eller chefer bland sina Facebook-vänner, framgår av en rapport från Cisco me titeln Employee Expectations, Demand and Behavior of the Next Generation's Workforce, publicerad 2011-09-21.

Om 7 av 10 är Facebook-vän med chefer och kollegor så borde man fatta att de läser det man skriver.

Ska staten spionera på sina medborgare?

Nu har SÄPO tröttnat på FRA-lagen. Man vill kunna ge FRA spaningsuppdrag, skriver Computer Sewden.

Jag försöker reda ut för mig själv vad integritet och integritetskränkning betyder vad gäller kommunikation. Självklart är mina tankar och åsikter en produkt av samhället jag lever i, så jag utgår från gällande lagstiftning.

När två personer pratar, exempelvis på bussen, så är det inte olagligt för tredje part att lyssna eftersom det ibland är oundvikligt, och det är svårt att kriminalisera den lyssnande rollen.

När informationsberget växer behöver vi kunskap inte filter

Informationsmängden på Internet växer i en ökande takt. Allt fler bidrar till att fylla nätet med innehåll via bloggar och wikis. De senaste åren har även fler och fler valt att publicera information under licensen Creative Commons, en slags "öppen källkod"-licens för innehåll, dvs för bilder, video och text.

När både utbudet av information och mängden information växer så får blir det svårare att ta till sig information och ännu svårare att analysera all information för att dra slutsatser och fatta beslut.

Vi skulle kunna läsa nyketer från olika telegrambyråer dygnet runt, eller se på TV och YouTube-klipp dygnet runt. Många skulle kunna fylla ett dygn med att bara läsa information som genereras av deras sina Facebook-vänner. Men det är ju ohållbart att fylla hela dygnet med sådant, alltså behöver ett urval göras. Både Google har länge varit medvetna om urvalsproblemet.

Eli Pariser beskriver filtreringsproblemet väldigt tydligt på Ted.

Vem behöver telefonkatalogen när vi har Internet?

Telefonkatalogen har sedan länge spelat ut sin roll. Idag kontaktar man folk via Facebook elller LinkedIn och säkerställer att man har rätt telefonnummer den vägen. Att ringa företag via Gula Sidorna är inte aktuellt för mig. Jag söker på Google.

Eniro köpte Televerkets gamla telefonkatalogverksamhet och har nu sin sajt Eniro.se. Eniro sitter med svarte petter och försöker desperat att återuppfinna telefonkatalogen, eller snarare att hitta ett nytt användningsområde för den.

Eniro har tagit efter Hitta.se vad gäller portbilder och byggt upp en hel databas med Gatuvy-bilder, som irriterar många villaägare som upplever bilderna som påträngande. Dessutom har man satsat på omdömen.

Jag erkänner att jag är gammalmodig. Jag har inte förstått internet-företagandets framgångsknep: "tänk inte efter före, gör ingen behovs- och målgruppsanalys, det kan bli en succé i alla fall".

Nu behöver du inte kunna alfabetet för att söka i telefonkatalogen,
företagen kommen nämligen inte i alfabetisk ordning så du kommer
inte kunna hitta den du söker i alla fall.

Bli superoffentlig - ett slag för integriteten

2001 blev Hasan Elahi kallad till en serie förhör hos FBI. Utgångspunkten för förhören var vad han hade haft för sig den 12:e september 2001. Hasan kunde med hjälp av sin elektroniska kalender beskriva sin vardag det gågna året. Han kunde svara på när han flugit och vart och även förklara vissa ifrågasatta kreditkortstransaktioner.

Han valde att vara väldigt öppen mot FBI och publicerade på sin webbsida bilder i samband med alla sina resor och kreditkortstransaktioner. Då han är konstnär blev detta i sig ett konstprojekt som snart pågått i 10 år.